AML-ordlista: termerna i penningtvättsarbetet
Tala AML flytande. Kundkännedom (KYC), verkliga huvudmän, PEP, rapporter om misstänkt penningtvätt, arbetet mot penningtvätt har ett eget språk. Den här ordlistan samlar termerna som dyker upp i vidd och förklarar var och en på begriplig svenska, så att partners, uppdragsteam och administratörer kan utgå från samma sida.
Kundkännedom
Vokabulären för att känna din kund, att verifiera vem kunden är, vem som ytterst äger den och hur mycket granskning varje relation kräver.
KYC (Know Your Customer)
Processen att verifiera en kunds identitet och förstå affärsförbindelsens syfte och art innan (och medan) tjänster utförs. KYC är grunden för alla andra AML-kontroller.
KYB (Know Your Business)
KYC:s motsvarighet för företag: att verifiera en företagskunds registrering, ägarstruktur och kontrollpersoner. För redovisnings- och revisionsbyråer inleds de flesta uppdrag med en KYB-kontroll.
CDD (Customer Due Diligence)
Standarduppsättningen av åtgärder för kundkännedom (identitetsverifiering, kartläggning av ägande och riskklassificering) som en verksamhetsutövare måste genomföra för varje kund. Kundkännedomen ska hållas aktuell under hela relationen.
Kundkännedom
Penningtvättslagens samlingsbegrepp för åtgärderna mot kund: identifiering och verifiering av kunden, kontroll av verklig huvudman, förståelse för affärsförbindelsens syfte och art samt löpande uppföljning av förbindelsen.
EDD (Enhanced Due Diligence)
Skärpta åtgärder för kundkännedom vid högre risk, till exempel komplexa ägarstrukturer, högriskjurisdiktioner eller PEP-kopplingar. Skärpt kundkännedom innebär vanligtvis mer dokumentation, godkännande på seniornivå och tätare löpande övervakning.
Verklig huvudman (UBO)
Den fysiska person som ytterst äger eller kontrollerar en kund, även när ägandet går genom flera holdingbolag. Att identifiera och verifiera verkliga huvudmän är ett centralt krav i kundkännedomen.
PEP (person i politiskt utsatt ställning)
En person som har (eller nyligen har haft) en viktig offentlig funktion, samt dennes familjemedlemmar och kända medarbetare. PEP-relationer är inte förbjudna, men de kräver alltid skärpt kundkännedom.
Övervakning & rapportering
Kontrollerna som pågår under hela kundrelationen, screening, bevakning av avvikande aktivitet och rapportering av misstanke till myndigheterna.
Transaktionsbevakning
Att löpande granska kunders transaktioner och aktivitet mot förväntat beteende för att upptäcka mönster som kan tyda på penningtvätt. Larm utreds och avfärdas antingen med en motivering eller eskaleras till en rapport.
Sanktionsscreening
Att kontrollera kunder, ägare och motparter mot nationella och internationella sanktionslistor (som EU:s, FN:s och OFAC:s) både vid onboarding och löpande i takt med att listorna ändras.
Negativ media
Negativ nyhetsrapportering som kopplar en person eller ett företag till brottslighet, korruption eller myndighetsåtgärder. Screening av negativ media ger sammanhang som register och sanktionslistor ensamma kan missa.
SAR / STR (rapport om misstänkt penningtvätt)
Den formella rapport en verksamhetsutövare lämnar vid misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism, i Sverige till Finanspolisen, via systemet goAML. Rapportering är obligatorisk och får inte röjas för kunden.
Finanspolisen & goAML
Finanspolisen är Sveriges finansunderrättelseenhet, myndigheten dit rapporter om misstänkt penningtvätt lämnas. Rapporterna lämnas via goAML, systemet som verksamhetsutövare registrerar sig i och rapporterar genom.
Bedrägeriskydd
Att upptäcka och stoppa vilseledande riktat mot byrån eller dess kunder, från förfalskade fakturor och identitetsstöld till manipulerad bokföring. Bedrägerisignaler överlappar ofta med, och förstärker, AML-övervakningen.
Regelverk & ramverk
Reglerna och principerna bakom arbetet, vem som omfattas, vad lagen kräver och hur riskbaserad regelefterlevnad är tänkt att fungera.
AML (Anti-Money Laundering)
Lagarna, regelverken och de interna kontroller som ska hindra att brottsvinster förkläds till legitima pengar. För byråer innebär AML i praktiken kundkännedom, övervakning, rapportering och dokumentation.
Verksamhetsutövare
En verksamhet som enligt lag är skyldig att utföra AML-kontroller, däribland redovisningsbyråer, revisionsbyråer, banker och advokatbyråer. Verksamhetsutövare måste bedöma risk, genomföra kundkännedom och rapportera misstanke.
Riskbaserat förhållningssätt
Principen att complianceinsatsen ska stå i proportion till risken: mer granskning av kunder och tjänster med högre risk, mindre av dem med lägre. Utgångspunkten är en dokumenterad allmän riskbedömning för hela byrån.
Allmän riskbedömning
Verksamhetsutövarens övergripande bedömning av hur tjänsterna kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Den är grunden för byråns rutiner och riskklassificering av kunder, och ska vara dokumenterad och hållas aktuell.
FATF
Financial Action Task Force, det mellanstatliga organ som sätter globala standarder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dess rekommendationer formar EU-direktiv och nationell lag, och dess listor pekar ut högriskjurisdiktioner.
Penningtvättslagen
Den svenska penningtvättslagen (lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism), som genomför EU:s penningtvättsdirektiv i Sverige. Den anger vilka verksamheter som är verksamhetsutövare och vilken kundkännedom, övervakning och rapportering de måste utföra.
AMLR (EU:s penningtvättsförordning)
EU:s kommande penningtvättsförordning, en direktverkande förordning som gäller i alla medlemsstater och ersätter stora delar av den nationella penningtvättsregleringen, med enhetliga krav på kundkännedom och riskbedömning.
AMLA
EU:s nya penningtvättsmyndighet, inrättad för att samordna och stärka penningtvättstillsynen i unionen i takt med att AMLR-regelverket träder i kraft.
Penningtvättstillsyn
I Sverige är tillsynen uppdelad per yrkesgrupp: redovisningsbyråer står under länsstyrelsernas penningtvättstillsyn, medan revisorer och revisionsbyråer står under Revisorsinspektionens.