AMLR — skärpta lagkrav med EU-förordning

EU:s penningtvättsregler har hittills nått byråerna indirekt: direktiv har satt målen, och varje medlemsstat har skrivit sina egna regler för att nå dem. Den konstruktionen pensioneras nu. Det nya AML-paketet — penningtvättsförordningen (AMLR), ett sjätte direktiv (AMLD6) och förordningen som inrättar EU-myndigheten AMLA — flyttar de materiella skyldigheterna till en förordning som gäller direkt och likadant i hela unionen. För verksamhetsutövare, däribland redovisnings- och revisionsbyråer, är detta inte en omorganisation av samma krav. På flera punkter blir kraven strängare.

Därför är en förordning något annat än ett direktiv

Ett direktiv tål nationell variation; det gör inte en förordning. När AMLR börjar tillämpas 2027 har dess bestämmelser företräde framför motstridig nationell rätt och behöver inget svenskt genomförande för att binda svenska byråer. Utrymmet som nationella lagstiftare och tillsynsmyndigheter haft att mildra eller omtolka EU-kraven försvinner, och med det de skillnader mellan medlemsstater som gjort tillsynen ojämn inom unionen.

Här skärps lagkraven

Förordningen gör kundkännedomen mer föreskrivande: vilka identitetsuppgifter som ska hämtas in, hur verifieringen går till och vad förenklade respektive skärpta åtgärder kräver. Verkligt huvudmannaskap får en fast tröskel — 25 procents ägande eller kontroll på annat sätt — tillsammans med en uttrycklig skyldighet att utreda ägarkedjor i stället för att förlita sig på registeruppgifter. Personer i politiskt utsatt ställning ska identifieras och hanteras med skärpta åtgärder under hela förbindelsen. Ett EU-gemensamt tak för kontantbetalningar på 10 000 euro införs. Och dokumentationskraven skärps, med uppgifter som ska bevaras och kunna tas fram i fem år.

AMLA höjer priset för att inte nå upp

Paketet ändrar också vem som vakar. AMLA, EU:s nya penningtvättsmyndighet, utövar direkt tillsyn över ett antal finansiella institut med hög risk och — viktigare för alla andra — skriver de tekniska standarder och riktlinjer som nationella tillsynsmyndigheter ska tillämpa. Tillsynen över redovisnings- och revisionsbyråer ligger kvar hos de svenska myndigheterna, men måttstocken blir europeisk, och sanktionsramen bakom den medger väsentligt högre sanktioner än byråer varit vana vid.

Riktningen för svenska byråer

Mycket av det AMLR kräver känns igen från penningtvättslagen — det riskbaserade förhållningssättet, kundkännedomen, övervakningen, rapporteringen. Det som förändras är kravens precision och tillsynens enhetlighet. De byråer som får ett odramatiskt 2027 är de vars kundakter, riskbedömningar och beslutskedjor redan är strukturerade nog att kunna visas upp, punkt för punkt, mot en checklista. Den nivån av spårbarhet är vad den nya regelboken gör obligatorisk — och vad ett ändamålsbyggt systemstöd är till för.