Regelefterlevnad

Nya penningtvättsförordningen (AMLR) — vad den innebär för redovisnings- och revisionsbyråer

Cover: nya-penningtvattsforordningen-amlr-vad-den-innebar

Noah Mannberg

EU har antagit ett nytt penningtvättspaket som ritar om AML-arbetet i hela unionen — även för svenska redovisnings- och revisionsbyråer. Kärnan är penningtvättsförordningen (AMLR): till skillnad från tidigare direktiv gäller en förordning direkt i varje medlemsstat, utan nationellt genomförande. Paketet omfattar också ett sjätte direktiv (AMLD6), som rör tillsyn och nationella mekanismer, och inrättar en ny EU-myndighet, AMLA, som ska samordna och utöva tillsyn över AML-arbetet i unionen.

Från nationell lag till en gemensam EU-regelbok

I dag arbetar svenska byråer utifrån penningtvättslagen, som genomför EU:s direktiv. Med AMLR kommer kärnskyldigheterna — kundkännedom, utredning av verkliga huvudmän, riskbedömning, dokumentation — i stället att följa direkt av EU-rätten, enhetligt i alla medlemsstater. Svensk lag reglerar fortfarande delar av ramverket, som tillsynen, men innehållet i det dagliga regelefterlevnadsarbetet flyttar till förordningen.

Vad som ändras för byråer

För redovisnings- och revisionsbyråer är riktningen tydlig: mer detaljerade och mer enhetliga krav på kundkännedom, skarpare regler för att identifiera verkliga huvudmän samt skärpta krav på riskbedömning och dokumentation. Skyldigheter som i dag lämnar tolkningsutrymme preciseras — vilket gynnar byråer vars kundakter redan är strukturerade, kompletta och spårbara, och blottlägger dem som förlitar sig på tillfälliga kalkylark.

Tidslinjen

Förordningen börjar tillämpas i huvudsak från 2027, och tekniska standarder och detaljerad vägledning preciseras löpande av kommissionen och AMLA. Exakta krav på enskilda rutiners nivå kommer därför att fortsätta ta form — men ramverket och dess riktning ligger fast, och den som väntar in de sista detaljerna innan arbetet börjar får ont om tid att ställa om.

Vad byråer bör göra nu

Tre förberedelser lönar sig oavsett hur detaljerna landar. Se över den allmänna riskbedömningen så att den faktiskt speglar byråns tjänster och kundstock — den förblir grunden för allt annat. Digitalisera kundkännedomsakterna, så att identitetskontroller, utredningar av verkliga huvudmän och riskklassificeringar finns samlade och strukturerade i stället för utspridda i olika dokument. Och säkra spårbarheten: förmågan att visa vad som bedömts, av vem, när och på vilka grunder. Vidd byggs med dessa krav i sikte, så att byråer som uppfyller dagens svenska regler också står redo för den EU-regelbok som följer.